svenska

Ok, Tanita. du fick mej att rycka upp mej när det gäller bloggandet. I af  för den här gången :) Men jag måste ju få försvara mej med att jenita och jimpes tangentbord är ganska värdelöst för det låter som omman skjuter med ett automatgevär minst när man skriver. Försökte  nämligen skriva ett inlägg en kväll men Ipu vaknade och frågade alldeles unisena att "Vad gör du?". Sådeså.

Vi är som i filmen "tillsammans". Inte för att jag har sett den men de bor i ett kollektiv, och det är just var vi gör nu för tillfället. Det har gått väldigt bra hittills utan några större missöden. Jenita fick för sej häromdagen att hon sak julpynta.Problemet är den att hon inte äger någon julpynt. Så det var bara att åka till Ikea och shoppa. Efter många timmat (och för min del började det klia i pannan. var något somhöll på att växa ut där!) kom vi hem med stora kassar. Jenita blev ju tvungen att pynta på en gång och i sin innostus höll hela hon på att brinna upp. Tur var det "bara"klänningen som brann till slut.

Nu har jag bokat resor till Finland. Ska bli roligt att åka dit och hälsa på. Så roligt att träffa alla människor för det var ju trots allt ett tag sen :) Men det ska även bli konstigt att fira jul där. Jag vet int eom jag vill. Men jag antar att det är såhär när man är gift?Man kan inte göra allt man vill hela tiden. Tråkigt. För om jag fick välja skulle jag vara hemma hos mamma och pappa i dalarna. vaddå? en jul någon annanstans, det går ju inte. Och för att inte tala om hur mycket ni kommer sakna mej ;)

Här är allt som vanligt. Inget speciellt har hänt och kommer förmodligen inte att hända heller. Men helt ok har jag trivts nu när livet börjar gå på rutin igen. Inge panikattacker eller hysteriutbrott på länge nu ;) Sitter precis här och tänker på om jag ska orka åka hem till Heidi och hälsa på. Min man jobbar till sent och ska sen och titta på en bil.
Känns som om vi yter bilar oftare än vi torkar oss. Men vad gör man inte? Jag har gett min man fria händer att han får köpa vad han vill. Jag vet ingenting om bilar så jag säger heller inget.

Men nu får det vara nog för den här gången oxå.
Hej då!

suomeks taas :)

Nyt mä laitan tänne vaan ihan pikaisen viestin. Ipu on jo nukkunu tuolla mun takana varmaan tunnin verran :) Sehän on niin ahkera ja lähtee töihin jo viiden aikaan. Se ei oo mun mielestä kyllä yhhtään ihmisten aika herätä. Mutta mitä sitä tekee.

N, me asutaan nyt täällä väyrysillä (eli ipun pomon luona) ku ne on Intiassa noin puol toista viikkoa. On kyllä ihan kiva kämppä näin aluks :) Mutta oishan se oma silti aina paras. Mutta jospa se joskus tässä ilmestyy, se meidän ihan oma! Minä oon täällä vielä ihan lumppuna enkä vielä oo saanut oikein mitään järkevää aikaseks. Pitäis hakee töitä mutta ku en tiedä mistä alottaisin. Saisin ihan varmasti suomalaisesta kotipalvelusta töitä mutta ku joku siinä tökkii etten oo vielä soittanut sinne. Ehkä oon vaan saanut ihan tarpeeks hoitoalan hommista jokski aikaa?!
Ajattelin nyt yrittää hakee töihin muualle ja jos ei nappaa niin mun on soitettava sinne kotipalveluun.
Mä oon nyt kuitenkin jo jotenkuten sopeutunut tähän että asun tukholmassa. En ois koskaan uskonut että voisin tuntea oloni vieraaks omassa kotimaassa! Ymmärrän niitä jotka asuu kauan eri maassa kun ne sanoo ettei ole enää kotia missään. Suomi oli kotini mutta sielläkin tunsin välillä olevani erilainen. Nyt kun tulin tänne, niin tunsin olevani erilainen. No, hyvin nyt on mennyt kuitenkin ja toivotaan että menee jatkossakin.

Tänään ollaan oltu täällä "meillä" kotona ihan miniporukalla. Pojat oli väsyneitä eikä jaksanut olla Sociala :) Joten syötiin keittoa, saunottiin ja sit kaikki lähti jo kotia ja ipu meni nukkumaan. Huomenna ois vähän suunnitelmissa shoppailureissu Farsta kauppakeskukseen. Mulla ei ole kyllä ylimäärästä rahaa ollenkaan mutta saahan sitä katsia. Silmäruokaa :)

Millä kielellä mun pitäis jatkossa kirjottaa? Kun olin suomessa niin kirjotin ruotsiksi koska halusin kaikkien ruotsissa tietävän mitä teen, mutta entäs nyt? Lukeeko kukaan suomalainen näitä mun jutttuja, vai höpötänkö mä itekseni? Ois ihan kiva jos jättäisitte vaikka kommentin. (Tuossa tämän tekstin jälkeen lukee "kommentera". Niin sinne vaan laittaakaa jotain :)

Minna, ihanaa ku sä laitoit kommentin tonne. Mä laitan sulle mun uuden numeron ihan kohta ku vielä muistan :)
Ja sit vielä, TANJA ja TEIJA KIITOS ihan maailman eniten housuista. Ne oli oikeesti ihan sika hienot!! :)
Ja kiitos äiti vielä kaikista vaatteista. Puss på er :)


Mutta nyt pirreki painuu pehkuihin että jaksaa herätä huomenna ihmisten aikoihin.

Hemma?

Jag är så himla förvirrad. Vart är hemma? Är jag hemma nu? Nu när jag har flyttat till sthlm och bor närmare mamma och pappa och bor i sverige där jag alltid har bott och pratar det språk jag alltid har pratat. Jag borde nog vara det. Men varför känns det inte som det då? Allt är så upp och ner och ingenting är som det har varit. Allt är sekasin. Jag vet inte om jag kommer klara det här. Jag är ingen människa man bara kan rycka upp ur min värld och sätta in mej i annan där jag ska anpassa mej. Jag vet att jag alltid har varit sådan här och jag kommer nog alltid att vara. Men snälla, gör så att allt blir bra!

Ja som sagt så har vi nu flyttat hit till Sverige. Jag ligger hemma i Östtjärna för första gången på mycket mycket länge. Det kändes skönt att komma hem, för första gången på ett halvår, men det är ändå så mycket saker som stressar mej att jag inte riktigt kan slappna av. Vi kom med söndag dagbåt och sov en natt hos jenita och jimppe. På måndagen tog jag syster ett och två med mej till Dalarna och här ligger vi nu. Alla tre i samma rum, som på den gamla goda tiden. Kvällen idag har tillbringats hos Tanja med hennes barn och en villbatting i magen (i Tanjas alltså. Inte min.) En esteri hann man se en sväng oxå :) Det var mycket trevligt. Ska försöka ta mej hem till henne här nån dag oxå. Min man är i Sthlm fortfarande och jobbar så att vi ska få pengar till mat. Känner mej lumppu!

Imorgon är ännu en dag som är helt tom. vad ska man hitta på tro?
nu en uppdatering på finska.

Ollaan päästy perille tänne Ruotsiin ja kaikki on sujunu ihan hyvin. Minä oon kerenny jo tulla taalainmaalle ja oon vaan nauttinut kotonaolosta. Tanitan ja Jenitan kanssa tultiin maanantai iltana ja nyt nukutaan täällä yhdessä huoneessa kaikki kolme yhdessä, ihan niinkuin ennenvanhaa. Matka meni tosiaan ihan hyvin vaikka jännitti et miten menee ku meillä ei ollu talvirenkaita pakettiautossa. Onneks ei ollu mitenkään älyttömän liukasta niin tultiiin satamaan jo hyvissä ajoin.

Tunteet on kyllä aivan sekavat. Mua pelottaa aika paljon että miten meillä alkaa menemään täällä. Nyt tuntuu kaikki vaan niin oudolle ja mikään ei ole tuttua. Ei edes kieli kun olin jo tottunut puhumaan suomea. Oli ihan hirveetä lähtee suomesta ku kuitenkin asunut siellä jo niin kauan ja jyväskylä oli jo kotikaupunki. Kaikki oli tuttua. Kavereitakin oli jo saanut ja myös hyviä ystäviä. On ikävä teitä kaikkia! Myös se ahdistaa että meillä ei ole kämppää. Mikään ei ole omaa. Missään ei ole niitä tuttuja tavaroita joita oli kerääntynyt vuoden aikana. Välillä tuntuu jo ihan toivottamalta ku on niin paljon kaikkee uutta ja ei tiedä vielä mistään mitään.
Ipu on jo töissä ja tiedän, olen ihan ylihuolehtivainen hömppä, mutta mua niin huolestuttaa että miten se siellä viihtyy. Miten se töissä pärjää. teiän on ihan turha mulle sanoo että se pärjää ja että oon ihan säälittävä ku en voi sille mitään.

Tänää on päivä sujunu ihan hyvin. Aamulla vein tanitan liukkaanajoon ja illan vietin tanjan luona. Oli kivaa nähdä Tanjaaki pitkästä aikaa ja se lapsetki oli jo niin isoja :) Ei meinaa enää pysyä mukana ku ne kasvaa niin järkyttäväää vauhtia. Mutta nyt mä alan kyllä nukkumaan että jaksaa huomennakin nousta.

Mutta mitä teille kuuluu?