Torsdag
Oj vad det har hänt mycket sedan jag skrev sist. Jag har hunnit vara hemma i sverige och jag har hunnit vara på Heidis bröllop och en massa annat smått och gott. (Ok, det var bara det men...)
Jag har som sagt varit hemma i kära gamla dalarna. Hann till och med vara där i en vecka innan jag blev vungen att åka vidare till stockholm. Suvarit var det där oxå. Det var mycket trevligt eftersom man då träffade en massa människor som man inte sett på länge. Alla på en smäll. Eller i a f nästan alla. Saknade Catya och Heidi där.
Men mycket folk var det. Närmare tusen pers och det måste nog vara rekord. Så himla roligt att det hade kommit så mycket folk från finland oxå. Veke Laurila var oxå där och hälsade på från Oslo. Oj vilken överraskning det var!
Det känns så sorgligt att alla gamla vänner blivit så utspridda. Det är inte ofta längre man träffar alla sina vänner. Katta, hur ofta träffar jag dej? Det är inte många år sedan du svek mej och flyttade till Stockholm. Tänk att det har gått hela två år sedan dess.
Resan till sverige hade vi riktigt roligt. Jag och Tanita var på ett sådant humör att det var nog tur att det inte fanns några bekanta på båten. (Om man inte räknar med Martti Heiskanen så klart). Det finns inget bättre än våran trio. Systrarna Juujärvi, Pirita Jenita och Tanita. Jag har aldrig så roligt som när jag är med dem. Love you!
Sen blev det dags att åka till Stockholm oxå. Jag har nog inte varit där på bra många år. Men oj vad det var trevligt att vara med Jossu. Det var ett bra tag sedan jag hade riktigt tid att umgås med henne. Helgen var mycket lyckad annars oxå. Träffade folk som jag inte träffat på länge, ex. Raiski, Karro Parkkila Catya och en massa :)
Och Heidi och Tuomas bara gick och gifte sej. Bröllopet var mycket vackert och välplanerat. Skulle kunna lägga in en bild från bröllopet men inte än för nu har jag inte tid. Ska snart gå och jobba och har ingen lust.
Måste dessutom gå till jobbet vilket gör att jag har ännu mindre lust :(
Tur att jag ska åka hem till Sverige snart igen. På bröllop ännu en gång. bara två veckor kvar. Men därimellan ska vi hinna med att åka till Oulu på bröllop oxå. huh hu... det blir kämpigt med allt resande fram och tillbaka. Hit och dit :)
Men nu känner jag att detta inlägg blev riktigt förvirrat. Jag hoppas att ni inte ramla från kärran (tippu kärryiltä).
Kan ni iaf inte säga att jag inte har uppdaterat!
Puss och kram skumbanan
Jag har som sagt varit hemma i kära gamla dalarna. Hann till och med vara där i en vecka innan jag blev vungen att åka vidare till stockholm. Suvarit var det där oxå. Det var mycket trevligt eftersom man då träffade en massa människor som man inte sett på länge. Alla på en smäll. Eller i a f nästan alla. Saknade Catya och Heidi där.
Men mycket folk var det. Närmare tusen pers och det måste nog vara rekord. Så himla roligt att det hade kommit så mycket folk från finland oxå. Veke Laurila var oxå där och hälsade på från Oslo. Oj vilken överraskning det var!
Det känns så sorgligt att alla gamla vänner blivit så utspridda. Det är inte ofta längre man träffar alla sina vänner. Katta, hur ofta träffar jag dej? Det är inte många år sedan du svek mej och flyttade till Stockholm. Tänk att det har gått hela två år sedan dess.
Resan till sverige hade vi riktigt roligt. Jag och Tanita var på ett sådant humör att det var nog tur att det inte fanns några bekanta på båten. (Om man inte räknar med Martti Heiskanen så klart). Det finns inget bättre än våran trio. Systrarna Juujärvi, Pirita Jenita och Tanita. Jag har aldrig så roligt som när jag är med dem. Love you!
Sen blev det dags att åka till Stockholm oxå. Jag har nog inte varit där på bra många år. Men oj vad det var trevligt att vara med Jossu. Det var ett bra tag sedan jag hade riktigt tid att umgås med henne. Helgen var mycket lyckad annars oxå. Träffade folk som jag inte träffat på länge, ex. Raiski, Karro Parkkila Catya och en massa :)
Och Heidi och Tuomas bara gick och gifte sej. Bröllopet var mycket vackert och välplanerat. Skulle kunna lägga in en bild från bröllopet men inte än för nu har jag inte tid. Ska snart gå och jobba och har ingen lust.
Måste dessutom gå till jobbet vilket gör att jag har ännu mindre lust :(
Tur att jag ska åka hem till Sverige snart igen. På bröllop ännu en gång. bara två veckor kvar. Men därimellan ska vi hinna med att åka till Oulu på bröllop oxå. huh hu... det blir kämpigt med allt resande fram och tillbaka. Hit och dit :)
Men nu känner jag att detta inlägg blev riktigt förvirrat. Jag hoppas att ni inte ramla från kärran (tippu kärryiltä).
Kan ni iaf inte säga att jag inte har uppdaterat!
Puss och kram skumbanan
vatkaa vaan, shekirim!
De senaste dagarna har jag saknat sverige så mycket. Här har det varit sån Finlandhysteri (i och med hockeyn och eurovision). Och jag är förbannat trött på allt tävlande med sverige. Varför är det så viktigt för dom att slå sverige? ARGH jag blir så trött på det. Finland hamnade på 17 plats i melodifestivalen. Riktigt dålig placering, men vad brydde sej finnarna om det. Enda kommentaren av (kommentatorerna) var att "Vi vann över sverige med två poäng. Ei nolattu itteemme!" Flera veckor innan var löpsedlarna fulla med "The ark är Hannas värsta konkurrenter".
När jag sedan ser att texterna är översatta ALLIHOPA till finska, höll jag på att få dåndimpen.
Men då dog jag när jag såg den här översättningen:
"Vatkaa vaan, shekirim. Penni ajatuksistasi"
(" shake it up, shekirim. Tell me what you're thinking")
Nog om finland men kan bara konstatera att det ska bli härligt att komma hem ett tag.
I lördags var det slut på opisto. Helt sjukt kändes det att vara där igen. Samma lokaler, samma "ritualer".... Men ändå var det fyra år sedan. Känns som om det var igår. Saknade det riktigt mycket när jag tänkte på allt kul vi hade där. Tyckte riktigt synd om alla barnen där som var så ledsna. Den känslan av att SISTA GÅNGEN! Sista gången man var alla tillsammans, sista gången man var på opisto, sista gången man sjöng opistosången, sista gången...( om man inte räknar med opistotapaamiset, men dem är itne samma sak). Össi får helt enkelt bita ihop och kämpa. Det har vi alla fått göra. Men jag och tanita hade i a f riktigt skoj där borta ;)
När jag sedan ser att texterna är översatta ALLIHOPA till finska, höll jag på att få dåndimpen.
Men då dog jag när jag såg den här översättningen:
"Vatkaa vaan, shekirim. Penni ajatuksistasi"
(" shake it up, shekirim. Tell me what you're thinking")
Nog om finland men kan bara konstatera att det ska bli härligt att komma hem ett tag.
I lördags var det slut på opisto. Helt sjukt kändes det att vara där igen. Samma lokaler, samma "ritualer".... Men ändå var det fyra år sedan. Känns som om det var igår. Saknade det riktigt mycket när jag tänkte på allt kul vi hade där. Tyckte riktigt synd om alla barnen där som var så ledsna. Den känslan av att SISTA GÅNGEN! Sista gången man var alla tillsammans, sista gången man var på opisto, sista gången man sjöng opistosången, sista gången...( om man inte räknar med opistotapaamiset, men dem är itne samma sak). Össi får helt enkelt bita ihop och kämpa. Det har vi alla fått göra. Men jag och tanita hade i a f riktigt skoj där borta ;)
ylivieska och sånt...
Dgs igen då med en lite längre uppdatering än sist.
Kan ju börja där jag slutade sist. Som sagt var så drog jag, satu, merja, sarita och ellu iväg till ylivieska för att hälsa på Laura som flyttade dit i februari. Väldigt glada satte vi oss i bilen på fredag kväll och började vår resa. Jag orkar inte berätta alla detaljer om den eftersom att det skulle ta så himla lång tid.
Men vad är det med finnar och övernaturliga saker?
Så fort du säger spöke så börjar alla skrika ikapp och nästintill hysteriska. Så jag roade med mycket under resan genom att skratta åt satu som bara nämde spöke (eller nåt annat lika (övernaturligt) och åt Sarita och Ellu som arga som bin sitter och klagar och tjuter. Sarita: "Vill ni seriöst att jag ska se mardrömmar hela natten. Om ni pratat nåt sånt nu så kommer jag se spöken bakom varje träd". Värsta var att hon var seriös och arg.
Det blev ganska många kriser under heögen. Dock var de bara små små smååå som inte utvecklades till någon katastrof som det ibland kan göra. En av personerna var gravid och använde det som ursäkt för att bete sej som hon vill. huh huh. "Jag tänker i a f inte betala för jogurten för jag tänker inte äta det." (Här snackar vi 10 cent)
Ja, väl hemma så suckade alla (Sarita och Ellu) och sa "Vi ska aldrig mer åka nånstans med er!" :D
Men kul var det i a f.
På kvällen åkte jag och merja hem till sarita för att titta på sverige-finland hockey. Och då kommer vi in på dagens. Jörgen jönsson! Av någon anledning så har finnar uppfattningen att svenskar är rödhåriga och med fräknar. Då säger min vän:
- Jörgen jönsson on niiiin ruotsalaisen näkönen. Punaset hiukset ja pisamia.
Jag - No en tiiä. Mä en ainakaa tiiä oikeestaan yhtään sellasta. (förutom epsu)
- No mut ruotsalaiset on kaikki sen näkösiä.
Jag - Mun luokalla ei ainakaa oo koskaan ollu ketään semmosta. Ja mä oon kuitenkin ollu koulus 13v.
Min andra vän - Ehkä pirre tietää parhaiten ku se on asunu koko elämänsä ruotsissa.
- No ei jaksa riidellä asiasta. Mut pirre on väärässä ku kyllä ne on sen näkösiä.
Till saken hör att vi (samma personer) har diskuterat ämnet förut. Då lät det såhär:
Jag -Ruotsalaiset luulee useesti et suomalaiset on blondeja, kalpeita ja paksut niskat.
MINA VÄNNER SKRATTAR SÅ DOM HÅLLER PÅ ATT DÖÖÖÖ.
-Ei hyvänen aika. Miten ne voi luulla semmosta.
Jag: - Ennakkoluuloja vaan.
- Mutta kaikki ruotsalaiset on punatukkasia ja pisamia.
JAG SKRATTAR.
Då säger mina vänner.
- Mut se ei oo mikään ennakkoluulo. Ne on oikeesti!
OCH VÄGRAR TRO ATT DEM HAR PRECIS LIKA MYCKET FÖRDOMAR!
Tack för idag slut för idag!
Kan ju börja där jag slutade sist. Som sagt var så drog jag, satu, merja, sarita och ellu iväg till ylivieska för att hälsa på Laura som flyttade dit i februari. Väldigt glada satte vi oss i bilen på fredag kväll och började vår resa. Jag orkar inte berätta alla detaljer om den eftersom att det skulle ta så himla lång tid.
Men vad är det med finnar och övernaturliga saker?
Så fort du säger spöke så börjar alla skrika ikapp och nästintill hysteriska. Så jag roade med mycket under resan genom att skratta åt satu som bara nämde spöke (eller nåt annat lika (övernaturligt) och åt Sarita och Ellu som arga som bin sitter och klagar och tjuter. Sarita: "Vill ni seriöst att jag ska se mardrömmar hela natten. Om ni pratat nåt sånt nu så kommer jag se spöken bakom varje träd". Värsta var att hon var seriös och arg.
Det blev ganska många kriser under heögen. Dock var de bara små små smååå som inte utvecklades till någon katastrof som det ibland kan göra. En av personerna var gravid och använde det som ursäkt för att bete sej som hon vill. huh huh. "Jag tänker i a f inte betala för jogurten för jag tänker inte äta det." (Här snackar vi 10 cent)
Ja, väl hemma så suckade alla (Sarita och Ellu) och sa "Vi ska aldrig mer åka nånstans med er!" :D
Men kul var det i a f.
På kvällen åkte jag och merja hem till sarita för att titta på sverige-finland hockey. Och då kommer vi in på dagens. Jörgen jönsson! Av någon anledning så har finnar uppfattningen att svenskar är rödhåriga och med fräknar. Då säger min vän:
- Jörgen jönsson on niiiin ruotsalaisen näkönen. Punaset hiukset ja pisamia.
Jag - No en tiiä. Mä en ainakaa tiiä oikeestaan yhtään sellasta. (förutom epsu)
- No mut ruotsalaiset on kaikki sen näkösiä.
Jag - Mun luokalla ei ainakaa oo koskaan ollu ketään semmosta. Ja mä oon kuitenkin ollu koulus 13v.
Min andra vän - Ehkä pirre tietää parhaiten ku se on asunu koko elämänsä ruotsissa.
- No ei jaksa riidellä asiasta. Mut pirre on väärässä ku kyllä ne on sen näkösiä.
Till saken hör att vi (samma personer) har diskuterat ämnet förut. Då lät det såhär:
Jag -Ruotsalaiset luulee useesti et suomalaiset on blondeja, kalpeita ja paksut niskat.
MINA VÄNNER SKRATTAR SÅ DOM HÅLLER PÅ ATT DÖÖÖÖ.
-Ei hyvänen aika. Miten ne voi luulla semmosta.
Jag: - Ennakkoluuloja vaan.
- Mutta kaikki ruotsalaiset on punatukkasia ja pisamia.
JAG SKRATTAR.
Då säger mina vänner.
- Mut se ei oo mikään ennakkoluulo. Ne on oikeesti!
OCH VÄGRAR TRO ATT DEM HAR PRECIS LIKA MYCKET FÖRDOMAR!
Tack för idag slut för idag!
kortare än kortast
Jag tänkte bara ta och skirva en mini mini uppdatering eftersom jag har mycket ont om tid. Jag börjar jobbet om en tjugo minuter. :( Jag orkar inte. Noll motivation till att sitta i en lägenhet hela kvällen igen. Suck!
Och int ekommer jag se skymten av min man förrens på söndag natt kanske.
Han åker ikväll till Leppävirta med grabbarna för att spela hockey. Själv tar jag mitt pick och pack, sätter mej i bilen och åker till Ylivieska. Ska hälsa på Laura tillsammans med tjejerna över helgen. Ska bli mycket trevligt.
Enda mörka molnet (eller kanske inte det enda, men...) är att vi ska åka med våran kära orkku. Vilket betyder att jag ska köra hela vägen och att hastighetsmätaren inte fungerar.
Så önska mej lycka till, och vi hörs efter helgen :D
Och int ekommer jag se skymten av min man förrens på söndag natt kanske.
Han åker ikväll till Leppävirta med grabbarna för att spela hockey. Själv tar jag mitt pick och pack, sätter mej i bilen och åker till Ylivieska. Ska hälsa på Laura tillsammans med tjejerna över helgen. Ska bli mycket trevligt.
Enda mörka molnet (eller kanske inte det enda, men...) är att vi ska åka med våran kära orkku. Vilket betyder att jag ska köra hela vägen och att hastighetsmätaren inte fungerar.
Så önska mej lycka till, och vi hörs efter helgen :D