Pirre Katainen

Idag har varit en vanlig dag. Klockan 07.15 ringer väckarklockan och meddelar att jobbet börjar om 45 minuter. Jag trycker på snooze två gånger, som varje morgon, och kliver upp 07,35. Riktigt jobbigt känns det att kliva upp även om jag somnat före elva kvällen innan. Men upp går jag, klär på mej, sätter i linser och går och lägger mej igen. Sätter en ny tid på väckarklockan, 07.47. När väckarklockan ringer igen, så säger jag åt ipu att klä på sej och tre minuter senare är vi i bilen redan påväg till jobbet.

Men väl på jobbet gick det inge bra. Damen vaknar på en gång och vill upp. Suck, klockan är åtta och välkommen till en ny dag på jobbet! Inget annat val än ta och lyfta henne, sätta henne i rullstolen och åka i ilfart till toaletten. Ännu ett lyft och äntligen på plats på ringen. Men, idag lyckas hon ta tag i handduschen och rycker i den så att hon nästan flyger i golvet. Som tur är har hon handstöd på toan som i o f s alltid är uppdragna. Mindre tur, eller kanske tur i oturen, hamnar den på hennes hals. Så där hänger hon fast i halsen och är inte glad. Och jag försöker slita upp henne och oj vad det känns illa i ryggen. Men upp kommer hon och gör det hon ska.
På väg ut från toan (jag lyfter henne för stolen är utanför) slår hon i sin arm hårt i väggen. Förlåt!
Maten vill inte gå ner för henne och ännu mindre kaffet och det resulterar i att golvet är full med mat och kaffe finns överallt. SPRUT säger det bara! Nej idag vill inget gå som det ska verkar det som. Kläderna får vi ia f på ganska smärtfritt och sen är det dags för veckostädningen. Pigg som en lärka drar jag fram dammtrasa och dammsugare och bärjar slita. Som tur är vill hon inte moppa golvet för det är för jobbigt. (Hallå? HON tycker det är jobbigt som bara sitter i rullstol och tittar på.)Sedan vill hon sitta vid datorn. Oftast trivs hon största delen av dagen vid datorn, men inte idag. Nej, idag var det en riktig KÄNKKÄRÄNKKÄpäivä. Nästan på en gång säger hon att hon vill ut. DEt är så fint väder. Så sagt och gjort. På med ytterkläderna och ut. Väl ute säger hon att hon måste handla.

När vi handlat klart vill hon hem igen. In, av med kläderna och nu är hon hungrig. Till min stora lättnad vill hon ha färdigmat (kananpoikapastaa) som man bara ska värma på stekpanna. Oj vad lätt att göra och vad gott det verkar tänker jag ända tills jag tar ut maten och börjar steka. URK PÅ BURK vad illa det luktade. SPYA! Rent utsagt luktade spya. Försökte hålla mej från att spy och gjorde maten och även matade henne. Jag själv fick inte ner en bit mat. :( Däremot lyckades jag tappa hennes mugg med saft i knät på henne så att hennes byxor blev vlöta.
Efter att hon ätit sej mätt och belåten vill hon på toa igen. Oftast går hon på toa bara en gång under ett arbetspass men självklart ska hon idag gå på toa TVÅ gånger. Men sedan ska hon till datorn igen. Puh, tänker jag. Äntligen egen tid.
Men ack, hon trivs inte länge där denna gång heller utan säger att hon vill ut för det är så fint väder.
På med kläderna och ut. Även denna gång vill hon gå en väldigt liten runda och sen ska hon in igen. SUCK!
Alla kläder på för ingenting! Till påköpet klagar hon hela tiden "ei oo hommaa!" "On niin tylsää"
Jag föreslår att vi ska dricka kaffet ute på balkongen och det går hon med på. Så där sitter vi, ute i solen och dricker kaffe och äter paj medans lovsång ljuder från hennes stereo. Där ute trivdes hon i af tills det var slut för i dag för min del.

Tyvärr måste jag gå för jag har ingen bil och buss är så dyrt. Jag börjar gå och strax därpå ringer Jone. Han vill att jag ska hitta på nåt med han och tomppe. hem till oss kan dom itnte komma för vi har extremt mycket disk (min disktur :( ) Helt plötsligt dyker dom upp ändå och jag hoppa in i bilen. Hemma hos oss tittar killarna på Ukraina-Finland och jag duschar och diskar. Självklar dricker vi kaffe och äter vaniljbullar oxå. Sen kommer min man hem och nu sitter dom och dricker kaffe ute i köket. Jag tror jag ska gå och joina dom snart.

Apropå vaniljbullar, dom blev goda som tusan men ack så små :) Dom är lika små som kaninskitar :)
Men då får man äta mpnga :D

Nu ska jag gå och äta bulle. Hoppas ni hade trevlig läsning. Min tråkiga dag i stora drag.

HUH VILKEN DAG!

Mamma, jag älskar dej!

SNART KOMMER JAG!

VACKRA! Bara Jenita som inte finns med... Var är hon?
Älskar er alla! Tänk, snart ett år sen det här fotot!



Hannes och Sanni ät bäst, ingen protest :D

Jenita ville ha en uppdatering av mitt liv så här kommer det :)

Inget speciellt händer här. Jag har jobbat som personlig assistent väldigt aktivkt de senaste veckorna så mitt sociala liv har legat på ganska obefintlig. Dock var förra helgen mycket mycket rolig. På fredag kom en person som jag väntat på väldigt länge. Catya Ojanne. Mä olin niin mielissään :D Det var ju trots allt säkert minst två år sedan som jag har pratat och umgåtts med henne ordentligt. Det var hos Liisa Haikola på nuortenilta vuona jaa duu...

På fredagen ringde även mattias och frågade om han och tiina kunde komma över helgen. Och visst kunde dom det. Det resulterade i att vi hade människor sovandes i varenda litet hörn av lägenheten :) Här i jyväskylä fanns dock ingen så vi hängde bara vi och hittade på saker. Som att grilla klockan sent på natten och det var kallt. Tur att det finns kläder. Riktigt mysigt var det att bara vara en helg och umgås med människor som man inte träffat på mycket länge.
Catya är och kommer alltid att vara min och mattias kommer alltid vara speciell. Jag har ju trots allt kännt varandra sen kottar. Till och med blivit döpta ihop. Det är lite tråkigt att alla gifter sej och flyttar till olika ställen.
Minns ni hur det var när vi var ung. 16 år. livet var så roligt!

Sista kvällen (söndagen) ägnade jag och catya natten åt att prata. Var så härligt att bara prata svenska och sen dessutom med en människa som man tycker väldigt mycket om.

Annars kan jag säga att livet är lite tungt just nu :D Skulle fått min första lön igår (dock bara två veckors lön). Dagen innan ringer dom dock från jobbet och säger att det har blivit ett misstag och att dom skulle ha fått lov att ansöka om introduktionsdagar. Så ALLTSÅ fick jag inte ett öre pengar. Aaaah... Hur ska vi nu betala allt som betalas måste????? Räknade precis ut att vi skulle behöva minst femhundra euro till för att överleva och då har vi ändå skjutit upp en massa räkningar till nästa månad. Det är inte lätt när man ska försöka leva utan pengar. Men det måste gå. Det måste det.

Nog klagat. Just nu har vi städdag på G här och det känns jobbigt :( Men ibland måste man. Dessutom kommer Pera hit i helgen, dvs. idag. Ge mej kraft! Den människan är det blygaste jag vet. Varför PRATAR han inte???

Dagens:

Tittade på idolklipp på Youtube.com hemma hos en kompis. En av de finska programledarna är en mörk kille.
En av mina vänner:

-Hur kan han prata finska så bra?

Ps. en av deltagarna har portugisisk bakgrund. Hon pratar perfekt finska men det är ju inte kosntigt eftersom hon inte är mörk. ds.